Beskrivning
Chiesa di Santa Caterina d'Alessandria, även kallad Santa Caterina delle Donne, ligger vid piazza Pretoria och piazza Bellini, mitt i Palermo. Den hör till ett dominikanskt kloster från 1300-talet och är inuti en av den palermitanska barockens mest överdådiga kyrkor.
Kyrkan byggdes 1566–1596 och har ett enda skepp med tre kapell på varje sida samt ett tvärskepp med kupol. Utsidan är sober, överraskningen finns inuti: väggar som utan avbrott är täckta av marmi mischi, intarsia av färgad marmor, förgyllda stuckaturer och fresker.
Högst upp, på kupolen, målade Vito D'Anna 1751 Dominikanordens triumf. På skeppets valv finns Sankta Katarinas triumf av Filippo Randazzo, med förgyllda stuckaturer av Procopio Serpotta.
Missa inte marmorintarsiorna nedtill på pilastrarna, med bibliska episoder som Jona och valfisken eller Isaks offrande, och statyn av Sankta Katarina av Antonello Gagini från 1534, i ett kapell i tvärskeppet.
Koret, ovanför ingången, visar hur nunnorna levde: bakom gallren, högt upp, följde de mässan utan att synas. Koret, som bärs upp av två vridna kolonner av röd granit, har fresker från 1769.
Klostret uppstod genom donationer från Benvenuta Mastrangelo och hennes mor och blev med tiden förbehållet adelns döttrar. De sista systrarna lämnade det 2014, och komplexet gjordes om till ett museum över klosterlivet, med klostergård och refektorium.
Klostergården har ett golv av blå napolitansk majolika från 1700-talet och en trädgård med doftande växter; refektoriet har kvar de långa träborden på konsoler av röd marmor.
Och så sötsakerna. År 1841 stängde ärkebiskopen nunnornas konditori eftersom de tjänade för mycket, i strid med fattigdomsregeln. Med de pengarna hade priorinnan betalat marmi mischi under koret. Sedan 2017 kan man åter köpa sötsaker efter de gamla recepten från Palermos kloster.
Kyrkan byggdes 1566–1596 och har ett enda skepp med tre kapell på varje sida samt ett tvärskepp med kupol. Utsidan är sober, överraskningen finns inuti: väggar som utan avbrott är täckta av marmi mischi, intarsia av färgad marmor, förgyllda stuckaturer och fresker.
Högst upp, på kupolen, målade Vito D'Anna 1751 Dominikanordens triumf. På skeppets valv finns Sankta Katarinas triumf av Filippo Randazzo, med förgyllda stuckaturer av Procopio Serpotta.
Missa inte marmorintarsiorna nedtill på pilastrarna, med bibliska episoder som Jona och valfisken eller Isaks offrande, och statyn av Sankta Katarina av Antonello Gagini från 1534, i ett kapell i tvärskeppet.
Koret, ovanför ingången, visar hur nunnorna levde: bakom gallren, högt upp, följde de mässan utan att synas. Koret, som bärs upp av två vridna kolonner av röd granit, har fresker från 1769.
Klostret uppstod genom donationer från Benvenuta Mastrangelo och hennes mor och blev med tiden förbehållet adelns döttrar. De sista systrarna lämnade det 2014, och komplexet gjordes om till ett museum över klosterlivet, med klostergård och refektorium.
Klostergården har ett golv av blå napolitansk majolika från 1700-talet och en trädgård med doftande växter; refektoriet har kvar de långa träborden på konsoler av röd marmor.
Och så sötsakerna. År 1841 stängde ärkebiskopen nunnornas konditori eftersom de tjänade för mycket, i strid med fattigdomsregeln. Med de pengarna hade priorinnan betalat marmi mischi under koret. Sedan 2017 kan man åter köpa sötsaker efter de gamla recepten från Palermos kloster.