Beskrivning
Corso Vittorio Emanuele, som palermoborna fortfarande kallar Cassaro, är Palermos äldsta gata: en lång, rak gata som sluttar ned från Porta Nuova, bredvid Normandiska palatset, till Porta Felice, nästan vid havet.
Längs gatan passerar du katedralen, kyrkan San Giuseppe dei Teatini och halvvägs Quattro Canti, korsningen med Via Maqueda intill Piazza Pretoria. Längre ned ligger San Matteo och Piazza Marina med Fontana del Garraffo.
Sex av de nio monumenten i det arabisk-normandiska Palermo på Unescos världsarvslista ligger vid Cassaro eller ett par steg därifrån. Gatan drogs av fenicierna för att förbinda hamnen med nekropolen; namnet kommer från latinets castrum, kanske via arabiskans al-Qasr, ”befästning”.
Dagens raka sträckning är från 1500-talet: från 1567 lät vicekungen García de Toledo räta ut och bredda gatan, och 1581 förlängde Marcantonio Colonna den ända till stadsmuren och öppnade Porta Felice mot havet. Efter Italiens enande uppkallades den efter Viktor Emanuel II, men det gamla namnet levde kvar.
Längs gatan passerar du katedralen, kyrkan San Giuseppe dei Teatini och halvvägs Quattro Canti, korsningen med Via Maqueda intill Piazza Pretoria. Längre ned ligger San Matteo och Piazza Marina med Fontana del Garraffo.
Sex av de nio monumenten i det arabisk-normandiska Palermo på Unescos världsarvslista ligger vid Cassaro eller ett par steg därifrån. Gatan drogs av fenicierna för att förbinda hamnen med nekropolen; namnet kommer från latinets castrum, kanske via arabiskans al-Qasr, ”befästning”.
Dagens raka sträckning är från 1500-talet: från 1567 lät vicekungen García de Toledo räta ut och bredda gatan, och 1581 förlängde Marcantonio Colonna den ända till stadsmuren och öppnade Porta Felice mot havet. Efter Italiens enande uppkallades den efter Viktor Emanuel II, men det gamla namnet levde kvar.